Tuti

Taxi till Tuti

 

Mannen har kommit hem till sig, vi tackar för hjälpen och går vidare.

 

Även på Tuti kan det vara lite stökigt på taxitorget.

 

Men det räcker med att gå runt hörnet för att det ska lugna ner sig betydligt.

 

På ett annat ställe där vi kommer ut från gränderna öppnar sig ett jättetorg...

 

...vilket fungerar som fotbollsplan för barnen.

Efter en stund är det såklart dags för te. Den här gången blir vi invinkade i en liten kur av Mohammad som också visar sig bjuda på kalaset.

 

– Typisk sudanesisk sed, säger han bara när jag misslyckas med att försöka betala för oss.

 

Dessutom får vi en varsin liten bit sockerrör vilket är sött och gott i två tuggor. Därefter tuggar vi frenetiskt på fibrerna som verkar helt omöjliga att svälja eller bearbeta på annat sätt. Efter lite smussel och avledande manövrar med mitt snus lyckas vi ta oss ur den pinsamheten. Tealadyn tuggar sina sockerrör och tycks svälja utan problem men vi är dåligt tränade för att hantera hårbollarna som blidas efter några minuters tuggande.

 

Tisdag 30 december 2014

 

Utan tillgänglig bil tar Jonny, Emmy och jag en taxi till Tuti Island för att vandra omkring på landet mitt i stan.

 

Tuti känns som en by på landet och de är lätt att gå vilse i de trånga gränderna men vi får hjälp av en man att hitta genom labyrinterna till ett av de små torgen.

 

 

Tuti Island minns jag som åsnornas och åsnekärrornas ö men idag överraskar Tuti med att visa upp fler hästar än åsnor.

 

Möjligen är det en uppgradering under progress.

 

Aisha mosque ska det här vara, om jag har lyckats översätta arabiskan någorlunda korrekt.

 

Vi fångade en taxi vid brofästet.

 

En riktigt ung kille hade pimpat den lilla bussen med gardiner och päls(!) överallt och ville nog imponera lite på oss genom att erbjuda den bästa musiken på hygglig volym under färden genom Khartoums köer.

 

 

 

 

 

 

Observera att musiken när vi passerar de gula taxibilarna vid Al Kabeer mosque är "live", direkt från vår taxis högtalare.

 

Coolt glider vi fram längs Baladiya Avenue.,

...och vi är imponerade.

 

 

På väg tillbaka mot bron till Khartoum sticker hotell Corinthia upp som det segel det är tänkt att likna vid Nilens strand.