Mont Saint Michel

Le Mont Saint Michel maj 2017

 

Den lilla kommunen ligger i Normandie på gränsen till Bretagne och består endast av en ö, eller snarare en halvö beroende av hur tidvattnet står för tillfället.

 

I området kretsar allt kring klippan med en kyrkan, kloster och den gamla bebyggelsen som smiter runt stadsmuren, centimeter från högvattnet.

 

 

Enligt legenden fick prästen Aubert en uppenbarelse då ärkeängeln S:t Michel beordrade honom att anlägga ett kloster på platsen. Aubert satte upp ett litet kapell redan år 708 men det verkar ändå som att Richard den första, greven av Normandie hade större påverkan än änglarna på dylika projekt. Först under 900-talet, på Rikards fråga åtog sig benediktinmunkar att resa ett kloster och efter ytterligare en tid var dagens kyrka, med åttio meters höjd vilande på fyra stenkryptor färdig.

 

Byggnaderna ingav givetvis respekt och anses som ett mästerverk från den medeltida arkitekturen.

 

Idag är det verkligen som en liten stad runt och nedanför kyrkan ända ut ner till klippkanten där murar och befästning innesluter hela ön.

 

Befästningen måste ha varit välgjord. Staden har aldrig blivit invaderad trots ihärdiga försök av engelsmännen att inta staden under hundraårskriget. Det ledde också till att Mont Saint Michel blev till en symbolisk plats för nationell identitet, vilket passade fransmännen väl just under tiden för nationell samling.

 

Möjligen hjälper det till även idag för att göra platsen till ett av Frankrikes mest populära besöksmål och vinna utmärkelser som ”mest hänförande utsikt” mm.

 

 

 

Tre miljoner besökare hittar hit varje år och sedan 1979 är Le Mont Saint Michel ett UNESCO-världsarv.

 

Från tidig morgon till midnatt går det bussar mellan byn och klostret med tiominuters intervall men många väljer att promenera för att långsamt möta sagoslottet. När man väl är framme är det dags att klättra i trappor genom trånga gränder för att komma upp till själva kyrkan..

 

 

 

Förutom världsarvet kan den pyttelilla kommunen, med drygt fyrtio invånare också stoltsera med Europas största tidsvattensskillnad.

 

Från det högsta till det lägsta vattenståndet skiljer det femton meter och trots att vi befinner oss högst upp i klostret kan vi under ebben bara ana att vattnet är någonstans vid horisonten.

 

Vid lågvatten töms hela viken på vatten och det är fullt möjligt att fotvandra eller rida över till andra sidan. När vi åt frukost tidigt en morgon passerade en strid ström med hundratals(!) människor som målmedvetet gick mot ön, iförda vandringskläder, stavar och ryggsäckar.

 

De hade uppenbarligen kommit till Mont Saint Michel med flertalet bussar och först när vi själva kom ut på ön förstod vi att de inte skulle komma tillbaka samma väg, utan hade vandrat vidare över bukten. Med lite koll på tidvattnet, och förmodligen med kunniga ledare fungerar det utmärkt med en sådan tur, inte helt olik långfärdsskridskoturer i Stockholms skärgård.

 

De hade säkert koll på läget och den tidiga starten på morgonen förklarades av att vattnet började fyllas på bara några timmar senare.

 

Le Mont Saint Michel, upplyst under kvällen.