SingöAffären

SingöAffären

Ett omöjligt projekt?



Hur kommer man på idén att bygga en helt ny livsmedelsbutik i en bygd med bara 370 invånare?


Och hur kommer det sig att jag själv, som i decennier har räknat på småbutiker och mycket väl känner till de ekonomiska begränsningarna inte bara deltar i projektet utan också driver denna på förhand helt vansinniga idé?


Möjligen finns svaren härnedan men idag kan man konstatera att den lilla bygden har lyckats över alla förväntningar genom att ha byggt upp en helt ny och modern affärslokal där en egen handlare driver sin verksamhet. Försäljningen är på en lönsam nivå och såväl bofasta som fritidsboende är inte bara lojala kunder utan också engagerade i att hjälpa till med projektet på olika sätt.


- En framgångssaga har blivit sann, mot alla odds.


 

Visserligen har det tagit tre år för att komma dithän med många problem och mycket besvär på vägen men så här i efterhand var väl inte mycket annat att vänta. De senaste tjugo åren beräknas 10 000 småbutiker ha tvingats lägga ner i Sverige och inga framtidsstudier pekar på en förändring i den trenden men på Singö öppnar vi nytt.

 


Anledningen till att det överhuvudtaget är möjligt är den speciella strukturen med många fritidsbor som inte bara är närvarande under sommaren utan också  deltidsboende under lågsäsong, vilket sammantaget ger ett underlag som är högre än de fåtaliga bofasta. Sommartid ökar befolkningen på Singö och Fogdö tiofalt och under två månader råder inga lönsamhetsproblem, snarare är problemet att skala upp och orka med anstormningen utan rutinerad personal eftersom man är mer eller mindre ensam som handlare under tio av årets månader.


 

Nu har Fanny, som egen handlare drivit butiken under ett drygt år, orkat med två somrar och kunnat växla på upp och ned efter säsong och allt känns tryggt, välskött och lugnt varför projektet måste kunna anses som avslutat.



September 2013

Bakgrund och historia


När ICA-handlarna Jonas och Marita tycker att nu får det vara nog efter nära tio år i butiken och 2008 aviserar att de tänker avsluta verksamheten till hösten blir stämningen låg på Singö. Ungefär samtidigt stänger Uno-X ner alla mackar under en viss volym varför macken i Grisslehamn också riskerar att försvinna. Undergångsstämning råder med andra ord. Singö riskerar att utarmas och de flesta är överens om att Singös möjligheter att utvecklas vidare är till ända om affären försvinner. Det förefaller inte ens troligt att det går att behålla nuvarande nivå utan Singö skulle snart bli en renodlad sommarö.


Redan att Jonas och Marita tog över butiken knappt tio år tidigare var en sensation och ett mindre mirakel. När Helen beslöt att lägga ner rörelsen efter att generationer hade drivit butiken blev den stängd i några månader innan Freimans kom igång i början av juli.


Den förhållandevis korta tiden utan butik var nyttig.

Saknaden kom direkt och blev en tankställare för många på ön så när butiken väl nyöppnade  mitt i värsta högsäsongen hade många bofasta redan tagit ett medvetet beslut att i stor utsträckning handla på hemmaplan. Detta tillsammans med lite nytänkande och personligt engagemang blev framgångsrikt med relativa mått mätt. Idag är Jonas personlighet och Maritas sinne för ordning och reda en referens för många på ön hur bra det kan fungera i den lilla butiken.






Butik sedan 1837.

Singöborna är bortskämda med handel på hemmaplan sedan många år och generationer tillbaka.

Redan 1837, när det fortfarande fanns ett förbud mot handel utanför städerna fick Maria Gustava Norlén tillstånd att öppna butik på Singö! Men det är en helt annan historia som Yngve Andersson kan berätta i skriften Lanthandlare på Singö som givetvis kan inköpas i SingöAffären.


Hur gick det till?

 

När det i slutet av 2008 stod klart att det inte gick att investera i den gamla butikslokalen kom Franssons i campingen med en idé att bygga en ny lokal helt nära den gamla och själv driva en ny butik. De ville göra allt på egen hand men tog gärna hjälp av oss i intresseföreningen med bl a kalkyler och när jag började räkna på projektet visade det sig att det faktiskt var möjligt!


Fransons projekt gick snart i graven eftersom banken föredrog att se till riskerna än möjligheterna men deras till synes galna idé hade satt igång en process som lever än.


Istället stod nu Levande Roslagsbygd, Singös intresseförening inför utmaningen att driva ett lanthandelsprojekt. För min del var det självklart att försöka. Som ordförande i föreningen fanns det egentligen inte något val när möjligheten att "rädda" utvecklingsmöjligheterna ändå fanns där. Det skulle knappast vara lätt, inte självklart, inte ens särskilt troligt men åtminstone i teorin var det, som sagt fullt möjligt att lyckas.



En trio bestående av Janne Nordström, Anders Erneholm och jag fick mandat att jobba vidare och vi bildade ett bolag där LR tog risken det innebar att bara starta och avsluta medan en handfull företagare på ön tog risken att förlora insatt aktiekapital under den emission som krävdes. Banken var på gott humör och dåvarande VD för Roslagens Sparbank uttryckte att: "om singöborna själva ställer upp med tillräckligt kapital så ska Roslagens Sparbank ta sin del i ett så intressant projekt".


Det gjorde singöborna och många fritidsbor.


Lånelöftet från banken sa att de skulle låna ut drygt 2 MSEK om vi hade ett eget kapital om 1,5. Vi satte själva upp ribban till 1,7 för att emissionen skulle gå vidare men efter en sommar med ett antal informationsmöten och kontinuerlig information om teckningsläget och framförallt en lista över tecknare så slutade emissionen på knappt 3 MSEK och 450 aktieägare.


Informationsmemorandum från första emissionen »



SingöAffären AB  hade lyckats med finansieringen och kunde börja bygga butiken under hösten -09. 


Med Janne som projektledare och många andra som också hjälpte till ideellt, kombinerat med lokala företagare som jobbade utan egna marginaler lyckades själva byggnationen bli färdig före sommaren 2010 till en kostnad långt under den normala. Allt var stabilt, förutom att någon skulle driva själva affären.

 


Att driva en idé, skramla in kapital och bygga en lokal är förhållandevis enkelt men att driva en personalintensiv verksamhet är helt något annat. Någon handlare gick inte att hitta med förhållandevis kort varsel varför ett dotterbolag till SingöAffären fick i uppdrag att driva affären med anställd butikschef. Butiken öppnade i början av juni och det gick inte alls. Redan efter de första veckornas nyhetsbehag rasade försäljningen eftersom varken sortiment eller kunnande var på den nivå som kunderna krävde.


Själv var jag vid det här laget på väg ut ur projektet eftersom det var hög tid för mig att koncentrera på att hitta ett eget arbete någon annanstans men i slutet av september fick jag frågan om jag kunde ta över som butikschef under ett halvår för att försöka reparera skadorna och återfå butikens förtroende.








 

 

Istället för att lämna både detaljhandel och SingöAffären fastnade jag desto mer i bägge. Förutom att driva butiken behövde bolaget ta in ytterligare kapital eftersom allt och lite till hade tagit slut under butikens första fyra månader. Det var dags för investering nummer två.


I den här situationen kunde man knappast hitta en handlare som var intresserad. I egen drift skulle bolaget inte överleva ett halvårs lågsäsong och behövde därutöver investera för att sälja in nästa sommars försäljning. Som grädde på moset visste vi att påföljande lågsäsong kostar ännu mer pengar, så redan när jag klev på var det tydligt vilken uppförsbacke vi stod inför.


Strategin var dock att hitta en handlare så snart verksamheten slutat blöda men många hoppades nog på den enklaste lösningen, det vill säga att jag skulle ta över rörelsen och bli den framtida handlaren varför det aldrig blev något drag i rekryteringen.



Ringrostig butikschef


Mitt halvår som butikschef skulle komma att vara i tre halvår men det visste jag inte i oktober 2010. Däremot var jag ambivalent huruvida detta skulle bli en kort sejour eller början på en ny karriär som handlare. Jag hade sedan tidigare, långt tidigare bestämt mig för att inte bli handlare på grund av en lång rad faktorer men när jag väl är i butiken och ser alla möjligheter och utmaningar triggas jag såklart trots det tidigare, väl genomtänkta beslutet.


 

Det är nästan 25 år sedan jag var butikschef senast, mycket har förändrats men jobbet är sig likt. När jag efter ett kvarts sekel återigen öppnar en Arla-pärm för att beställa mjölk känner jag till och med igen några artikelnummer. Keso och Godmorgon Juice heter samma sak nu som då.

 


Den första tiden går åt till att städa, städa och åter städa till vilket vi får mycket hjälp av ideella krafter. Nästa punkt är rutiner, ordning och reda, tredje är en total omflyttning av inredning och varor, den fjärde punkten förberedelse inför sommaren. Omflyttningen är direkt nödvändig för att kunna utöka och hålla ett bra sortiment på ett någorlunda strukturerat sätt, dels i försäljningshänseende men också för att arbetsmässigt klara ut sortiment och logistik. Dessutom visar det sig framåt sommaren att omflyttningen ger en viktig nystart åt butiken. Sommarkunderna ser direkt att det har hänt något sedan förra sommaren vilket stärker förtroendet.


Kunderna har hela tiden varit nöjda och glada men från ombyggnationen, som blev klar till påsk och över hela sommaren öser kunderna beröm över oss i butike.

 




Jag har aldrig tidigare fått så mycket kred i jobbet som under den här perioden och kommer aldrig mer att få det heller. Visserligen har jag och många med mig jobbat hårt i butiken och gjort en  hygglig insats men berömmet svämmar över alla bredder. Så sent som i augusti när säsongen närmar sig sitt slut letar kunder dagligen upp mig, till och med på lagret för att tacka för den "fantastiska butiken".

 


Trots allt så är det bara en välfrontad liten butik med ovanligt brett sortiment för sin ringa storlek men kunderna är överlyckliga. Kontrasten från den misslyckade starten är i och för sig påtaglig men framförallt handlar det nog om att många verkligen känner sig genuint delaktiga i projektet och att affären står för något mycket mer än bara livsmedels-försörjning. Det är ju också meningen så det är bara att buga och tacka för gensvaret. 


Det första året är tämligen arbetsintensivt. Ganska snart har jag ett schema där vi är två personer på torsdagen för att ta emot alla leveranser, två på fredagen för att sälja liksom under några timmar på lördagen. Söndag till onsdag är det dock ensamarbete från morgon till kväll. Eftersom det behövdes mycket utvecklingsarbete under vinter och vår för att senare övergå i sommarens högsäsong jobbade jag sju dagar i veckan och 300 timmar per månad i affären. Bara att sköta den dagliga driften med beställning, upplockning och att ta betalt i kassan kräver kanske 60 timmar så veckans schemalagda ledighetsdag kunde jag inte ta förrän efter första året, framåt höstkanten.


Avveckling och utveckling

Sedan våren hade alla diskbråck i nacken gett sig till känna och därmed förtydligades en av mina anledningar till att inte satsa på en framtid i affären. När vi börjar diskutera med en handlarkandidat låter Fanny meddela att hon är intresserad vilket kanske är den näst enklaste och framförallt bästa lösningen. Hon har tidigare jobbat med Jonas och Marita och var den första jag kontaktade när det blev klart att jag skulle ta hand om butiken. Fanny var med över hela min tid i butiken och högst delaktig i uppbyggnadsfasen så introduktionen kunde knappast vara bättre.


När uppdraget börjar lida mot sitt slut är jag mest sugen på att åka till Zambia och vila upp mig en tid men får först nöja mig med en månads semester över jul och nyår medan Fanny tränar på att sköta affären på egen hand. Jag får vackert komma hem igen för att fortsätta någon månad till medan vi ordnar upp ekonomin och förhandlar klart med Fanny.


Ekonomin är usel i början av 2012 trots nyemission när jag gick på. De 800 000 kr som aktieägarna bidrog med i slutet av 2010 räckte inte ens då till skulderna som dotterbolaget hade dragit på sig under starten och nu behövdes det ännu mer efter det första riktiga startåret för att kunna ge nya handlaren en vettig uppgörelse.  Även om försäljningen har ökat rejält och redan är på en högre nivå än de initiala kalkylerna så har vi drivit butiken över två kostsamma lågsäsonger och investerat i både personal och svinn just för att kunna lyckas med försäljningsökningen. Det första dryga året har med andra ord inte bidragit med något kapitaltillskott, däremot finns numera förutsättningar för en lönsam nivå framöver.





När SingöAffären går ut med den tredje nyemissionen efter lika många år är det många som av naturliga skäl misstror möjligheterna till framgång men återigen visar singöbor och fritidsbor att det är värt att satsa på affären.

 


På något sätt når budskapet ut att det har krävts fler investeringar för komma dit vi är och för att vi ska kunna ta oss över den sista tröskeln och nå målet med en egen handlare som hyr av SingöAffären och driver butiken i egen regi. 



Den 5 mars 2012 är målet uppnått.

600 aktieägare har investerat 4,5 miljoner i fastighetsbolaget SingöAffären AB. Fanny Svensson AB övertar butiksrörelsen och driver affären som hyresgäst i lokalen.


En makalös resa är till ända medan en ny påbörjas för Fanny och för utvecklingen av Singö där affären kan vara en plattform för många olika framtida möjligheter.


 


SingöAffärens hemsida »