Byblos

Byblos november 2018


Byblos anses vara en av världens äldsta ännu bebodda städer, med lämningar från en fiskeby 6000 år f Kr och en kontinuerlig bebyggelse sedan dess. 8000 år inger respekt.


Vår lilla fiskeby hette ursprungligen Gebal men under Fenicierna gick de hårt in i pappershandeln och blev världsledande i produktion av, och handel med papyrus. Märkligt nog, eftersom papyrus inte växer i Libanon men Fenicierna var också starka på sjöfart och handel och hämtade papyrus från Egypten, förädlade varan hemmavid för att sedan sälja vidare till kunder runt hela Medelhavet.


Affärsidén byggde på kunskap, framförallt på kunskapen om var man fick tag i papyrus och de avslöjade inte hur de fick fram varan i fruktan över att någon annan skulle stjäla idén och sno hela deras försörjning. Byblos var länge stora på papper. Så stora att Grekerna gav dem namnet efter just bok eller papper. Det kan till och med vara så att självaste Bibeln i sin tur har fått namn efter vår lilla stad vid kanten av Medelhavet.


Ursprunget till vårt samtida alfabet upptäcktes i Byblos. Feniciska anses vara grunden till dagens alfabet och i Byblos har man funnit rikligt med urkarvade inskriptioner vilket gör Byblos till en viktig källa för att följa skriftspråkets utveckling.



Det utgrävda området med lämningar från förr ligger på en höjd som sträcker sig ner mot havet och området visar upp en provkarta av olika tidsepoker. Liksom i Beirut har de gamla stormakterna avlöst varandra under årtusenden och århundranden och utan kunskaper är det på plats svårt att förstå vad som finns framför en.


Huruvida det jag tittar på just nu stammar från femtusen år sedan, eller om det är något färskare från romartiden, eller senare eller tidigare går inte att avgöra för en okunnig besökare. Men den som lägger lite tid på instudering kan med bara några få steg enkelt ta sig fram och tillbaka mellan bronsåldern och romartid, besöka en bysantinsk kyrka, romersk teater, korsfararborg, fenicisk obelisktempel mm.


Det någorlunda moderna huset från 1800-talet ligger inom det arkeologiska området men kanske tio meter över nivån för själva utgrävningarna vilket ger en bra bild av hur marknivån har förändrats över tid.


Utsikten är inte så pjåkig, med lite god vilja kan man se silhuetten av grannbyn Beirut i horisonten.




I hamnen står fortfarande ett hörn av den romerska befästningen kvar.


Liksom Beirut har Byblos varit en hubb för uteliv och fanzy jetset. Förutom den mysiga hamnen finns också en sandstrand, ett antal hotell och gott om restauranger. Idag är det ett populärt besöksmål dit många åker från storstaden Beirut över helgen för att slappna av i den lite lugnare lilla byn.




Den gamla souken har utvecklats till ett rejält handelsområde med det vanliga sortimentet för beachliv, souvenirer och tingeltangel men det hade de säkert redan för några tusen år sedan.


Romarna byggde såklart en liten intim teater vid kanten till havet





Mer om grannbyn Beirut här >>