Enare Träsk
Sametinget i Finland har sitt säte och sekretariat i Enare och här finns dessutom Siida, ”A Window into Sámi Culture and Arctic Nature”, ett museum eller snarare ett antal utställningar om samekulturen och naturen i de allra nordligaste delarna av Norden. Siida ligger naturskönt vid Enare Kyrkbys norra infart, till höger bakom Lake Inari Cruises och alla myggorna som grusar midnattssolen.
Den permanenta utställningen är matig med mängder av fakta som är både smakfullt och pedagogiskt presenterad, som alltid när det gäller samiska utställningar. Samerna är nog världsbäst på att leverera utställningar och få ett museum att leva och få mig som besökare att vilja veta mera.
Enare [Anár] är i stor utsträckning samernas land. Finlands, till ytan största kommun [Inari] är glest befolkad och länge var det bara samer som bodde och verkade i området runt den stora sjön.
Att ett gäng renar stryker längs gatorna i byn och övernattar i lekparken känns inte ens särskilt märkligt.
Det påstås att man kan åka omkring i dagar på sjön utan att se någon annan människa. Över 3000 öar gör Enare Träsk till en evig utmaning för den som vill utforska hela sjön. Tiden är också lite knapp för sådana övningar eftersom sjön fryser tidigt på hösten och isen ligger oftast till en bra bit in i juni.
Barkglass och barktårta med granbarr- och ängssyregranité, pimpat med blåbär och tyttebär fungerar oväntat bra.
Restaurangerna i området använder lokala råvaror i stor utsträckning. Ibland tar de i ordentligt och blandar så mycket av skogens smaker de bara orkar, vilket i sig blir till en attraktion. Rökbastu, kallas en annan dessert som givetvis går i rökens tecken med tjärad salmiak, röksmakande kakor och björksorbet. Finskt så det förslår och förvisso ett konstruerat men väldigt lyckat försök att vara supernaturlig inne i urskogen,
…till skillnad från en tårtbit i Murmansk som för länge sedan lämnade det naturliga bakom sig.
Finnarna är betydligt duktigare än svenskar på att kränga souvenirer och liknade krafs från det exotiska Lappland. Med bara 500 invånare kan Enare by driva två stora butiker som har allt man kan tänka sig i sortimentet, och ungefär lika mycket till. Efterfrågan tycks omättlig efter smörknivar, tomtar, renar, torkade renpluttar, örhängen, björnpaté, mylta i tjugo varianter, tröjor, sameslöjd osv osv.
Men det räcker uppenbarligen inte med två rejäla butiker eftersom en liten tant har kunnat fylla två stora kåtor med liknande prylar vid landsvägen bara en mil utanför Enare. Kaffeserveringen hjälper säkert till med att dra in kunderna eftersom det från norska sidan inte finns något att handla sedan man passerade Sevettijärvi tio mil tidigare. Hon pratar ingen svenska, kanske lite engelska men bara genom att vifta med en plättlagg lyckades hon sälja på mig en rejäl pannkaka till fikat. Hon vet nog vad hennes kunder vill ha.