Tromsø juli 2018
En två veckor lång tur runt Nordkalotten börjar gå mot sitt slut och själva huvudmålet med resan är en konsert med Thåström. -Märkliga turer musiken kan bjuda på.
För femtonde året i rad anordnas Bukta rockfestival på sydspetsen av Tromsøya i en magisk miljö med havet och snötäckta fjäll i fonden av huvudscenen. Tidigare har Iggy Pop och Patti Smith spelat här ett par gånger var. Alice Cooper, Winnerbäck, Motörhead med många fler har under åren tagit sig norr om polcirkeln för att uppträda i midnattssolen på den kanske mysigaste platsen man kan tänka sig för en festival. Åtminstone när hällregnet upphör och dimman lättar så man kan se vad som finns i omgivningarna.
”Rock, öl och sjömat” är Buktafestivalens devis och tørrfisk, den torkade torsken, är ett genomgående tema genom hela festivalen. En liten torkställning med tørrfisk har hedersplatsen mitt i parken och strax bredvid kan man själv banka sig en bit av fisken. Övrig sjömat serveras av en lokal restaurant som stänger i några veckor för att förbereda sig inför helgens övningar i Bukta då de genomgående serverar mat från havet. Fiskburgare, valburgare, fisksoppa och min nya favorit Bolinhos de bacalhau, friterade bollar av tørrfisk. med en kryddig chilisås.
.
Bacalhau är stort bland annat i Portugal och Brasilien och utbytet mellan länderna blir lite kul när traditionell mat från importörerna som Bolinhos liksom kommer tillbaka till Norge som under många år har exporterat råvaran.
Här bankas det i och för sig i själva råvaran.
-Bukta utan tørrfisk er icke nokk att ha.
Till skillnad mot de mindre städerna norrut längs norska kusten är Tromsø en rejäl stad med drygt 70 000 invånare. Sedan sextiotalet har det skett än rejäl expansion med öppnandet av världens nordligaste universitetet 1968 som en stark motor. Kultur, forskning och handel blomstrar samtidigt som närheten till den överväldigande naturen är lika tillgänglig här som i de mindre städerna.
Vi passar på att träffa Hilde som bor och arbetar i Tromsø sedan många år.
Hilde bjuder på en guidad tur genom den äldre delen av staden och visar oss på viktiga spots, som till exempel Ølhallen, stadens äldsta pub där de gamla ishavsskepparna satt dag ut och dag in på tiden när kvinnor inte ägde tillträde till dylika salonger. Men idag gick det bra, för hela sällskapet att komma in på puben.
Det finns mycket i Tromsø men det har aldrig funnits någon järnväg, vilket inte hindrar den lokala puben från att kalla ett av de gamla kulturhusen för järnvägsstation.
Bron mellan fastlandet och Tromsøya, som idag är själva city, invigdes på sextiotalet. Nu finns det ytterligare en bro vidare ut på nästa ö, Kvaløya och dessutom en tunnel och ett tunnelsystem för biltrafik under ön som binder ihop kommunen på ett smidigt sätt. Dessförinnan gick det i och för sig färjor över sundet men den relativa isoleringen gjorde att Tromsøya förblev en liten kåkstad koncentrerad till hamnen med ett fåtal invånare fram till dess att bron öppnade för en bättre lokal tillgänglighet.
Fastlandet från Hurtigruten
Ishavskatedralen på fastlandet.
Utsikten från Hurtigruten blir lite mer dramatisk och snyggare efter Hammerfest och söderut mot Tromsø.
I närheten av Øksfjord sträcker sig glaciären ner och kalvar direkt ut i havet men den vägen tar inte Hurtigruten så det får bli en annan resa.
Tromsø smakar mera…
