|
Shopping i Lusaka
22 maj
I Lusaka finns det givetvis en lång rad med olika kommersiella centra.
Nära citykärnan ligger en gigantisk marknad (som verkar ha uppkommit spontant) med marknadsstånd av riktigt låg kvalitet, längs en av huvudgatorna. Här säljs allt från livsmedel till kläder i en hejdlös röra. Jag vet inte om den har växt ihop med nästa marknad, Kamwala eller om det är Kamwala som har svämmat över men helt nära har vi ändå ett köpcenter av någon sorts klass.
Kamwala Tailoring Complex är min favorit i kvarteren. Komplexet består av fyra-fem hål i väggen och lika många företag. Hos skräddaren Moses jobbar fem personer med varsin symaskin på nästan ingen yta alls men kläder växer fram i god ordning.
I nästa kvarter ligger tygbodarna lite lägligt. Jag köpte ett chitenge-tyg i en bod, gick runt hörnet till Moses för att få ut ett par skjortor av tyget med lysande resultat - Tycker åtminstone jag och hushållerskan.
För en bortskämd svensk framstår Kamwala som stökigt, smutsigt och lätt obegripligt vid första anblicken men när jag har kämpat med min ovana en stund går det ganska lätt att se ett komplett köpcentrum.
Det är hit man går om man behöver nya skor, dammsugare, tyger, radioapparater, bröd, kläder, frukt, möbler eller en rejäl borrmaskin. Det mesta går att finna i Kamwala, eller till lite lägre priser hos grannen på utemarknaden.
Den stora grönsaksmarknaden är däremot inte särsklit rolig.
Även vice borgmästaren i Lusaka ser problemet med att för mycket av varorna ligger direkt på marken. Bara att ge förutsättningar för att få upp livsmedel på bord skulle betyda mycket för smittspridning och folkhälsan, vilket i sig säger en del om nivån på marknaden.
Fattigdomen är enorm. Även om det är betydligt värre på många andra håll i världen och redan i några grannländer som Kongo och Malawi så är det illa nog som det är. Över 60 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, och den siffran har stått stilla trots en lång period av ekonomisk utveckling där BNP ökar med 6-8 % år efter år men utan att ge de stora grupperna någon utveckling att tala om.
Ett kort-kort axplock som visar på svårigheterna:
Halva befolkningen är under femton år. 2,5% är över 65! En miljon (av 14 milj invånare) lever med HIV. Malaria, tyfus och bakterieinfektioner är vardagliga hot. Halva befolkningen saknar tillgång till toalett.
Utmaningarna är omfattande.
Liksom kontrasterna.
Vi handlar ofta i Manda Hill, där det ser ut som Täby Centrum.
Tillsammans med andra "expat" gnäller vi vardagligen om den bristande livsmedels-logistiken i stadens större supermarkets.
Det är svårt att hitta bättre sallad, hårdost får man leta sig blå efter. Plötsligt är det stora luckor i kolonialhyllan och många varor finns bara en kort stund för att sedan vara borta ur sortimentet i flera veckor.
Ett besök på marknaden gör det givetvis lätt att stå över salladen men samtidigt är oförmågan på de mer flashiga butikerna, företag, restauranger, och institutioner en indikation på samma problem.
| 